I början av 00-talet så köpte SÅS dieselloket SJ V3 52 när de f.d. beredskapsdieselloken togs bort ur Banverkets strategiska reserv. V3 52 tillverkades av Esslingen i Tyskland 1952, samma år som vårat ånglok S1 1921. Det kom under åren hela 50 V3-lok till SJ för främst användning som växlingslok men även som dragkraft på kortare sträckor. V3 52 köptes av SÅS i samband med att vi lade anbud på fyra olika f.d. beredskapsdiesellok och våra anbud vann och vi fick T21 98, T23 113 och 121 samt V3 52. Samtliga lok utom T23 121 finns kvar hos SÅS och i med att nu V3 52 är uppstartad så är samtliga lok uppstartade.

I Katrineholms lokstall så har SÅS systerförening, Katrineholms Ånglokssällskap, under våren – hösten i år, arbetat med att gå igenom 52:an och driftsätta henne och torsdagen 24 september så rullade hon för första gången sen 1979, ut från stallet för egen maskin. När SÅS köpte loket så stod det redan i Katrineholms lokstall som beredskapsdiesellok. Gänget i lokstallet har gjort ett noggrant arbete och sett över det mesta på loket och när det startades i början av veckan så var det med ytterst liten tveksamhet som hon gick igång.

Loket kommer nu att användas dels till växling i lokstallet men även fungera som reservlok till våra kommande resor om vi inte kan köra ånglok av t.ex. problem med brandrisk i skog och mark. V3 52 har ju även en intressant bakgrund då den större delen av sitt verksamma liv, användes i Stockholm på just växlingen. På bilden nedan så växlar loket postvagnar på Stockholms Central den 23 september 1977. Lokmodellen var inte speciellt omtyckt av förarna då den har en säregen körställning som kräver långa armar och populärt kallades körstilen för ”fälgkorset”. Lokets pådrag (gasen) är placerat mot mitten av hytten och består av en stor ratt (en för varje sida) och bromsspakar och sitter sedan vid fönstret, mitt i ”gasratten” hänger även dödmansgreppet  som måste hållas intryckt när man kör, så man kan inte släppa gasen och luta sig ut för att se bättre, då bromsar loket automatiskt. Lokmodellen har även en speciell gång ute på linjen vid full fart, den vaggar sig fram i spåret. Så en fotnot i slutet; herr redaktören och författaren av artikeln arbetade 1978-82 på växlingen på Stockholms Norra Station och Tomteboda, och hade just 52:an som växlingslok på sträckan Tomteboda – Norra Station – Albano – Östra station – Värtan – Frihamnen och det blir då ett kärt återseende. En nu preskriberat handhavande var att dödmansgreppet ofta surrades fast vid ratten av förarna, under arbetspassen. Inte säkert men betydligt bekvämare.

SJ V3 52 växlar på Stockholms Central den 23 september 1977

Mer om V3 52 hittar ni på SÅS hemsida: https://anglok.com/vara-fordon/diesellok/

Film från provkörningen och en del av arbetet inför provkörningen, hittar ni på Katrineholms Ånglokssällskaps Facebooksida: https://www.facebook.com/katrineholms.angloks.sallskap/posts/208881777262369